Nyheter och information når oss via många olika källor idag och det är klurigare än någonsin att veta vad som är sant. När vi dessutom befinner oss mitt i ett valår blir det extra viktigt att ha koll på agendorna bakom allt vi läser och själva delar. Vi bjöd in Sonja von Lochow från Kantar Sifo för att lära oss mer om ämnet.

Vad är en fejkad nyhet?

Gemensamt för falska nyheter är att de sprids i syfte att vilseleda mottagaren, oftast med ekonomiska eller politiska motiv. De kan uppstå på flera sätt och se väldigt olika ut. Enligt Magnus Aabech, nyhetsutvecklare på norska nyhetsbyrån NTB finns det sju olika typer av falska nyheter:

  1. Satirtexter eller parodier
    Satirer eller parodier är främst skapade i underhållningssyfte, men det är inte ovanligt att det sker missförstånd och läsare tar den här typen av texter för sanning och sprider vidare.
  2. Falska kopplingar
    Falska kopplingar sker ofta och innebär att bilder och rubriker tas ur sitt sammanhang och påstås visa andra saker än sitt ursprungliga.
  3. Vilseledande innehåll
    Specifikt innehåll kan skapas i syfte att skada enskilda personer eller rikta uppmärksamhet dit man vill.
  4. Falskt sammanhang
    Sant innehåll kan delas och uppmärksammas i ett annat sammanhang än sitt ursprungliga och på så sätt lätt missuppfattas.
  5. Utnyttjade källor
    Att använda sig av trovärdiga källor som påstås säga saker de aldrig har sagt är ett effektivt sätt att skapa trovärdighet för falska nyheter och misskreditera samma, hittills trovärdiga medier.
  6. Manipulerat innehåll
    Sant innehåll kan enkelt ändras och förvridas till något annat för att vilseleda läsaren.
  7. Fabricerat innehåll
    Innehåll som är fabricerat är helt påhittat i syfte att skapa oreda, väcka oro, ilska eller rädsla.

Källa: TT Nyhetsbyrån

Känslorna styr spridningen

Fejkade nyheter är egentligen inget nytt fenomen, däremot kan de idag spridas i raketfart. Visste du till exempel att en fejkad nyhet har 70% större sannolikhet att delas på Twitter än en som är sann? Det tar dessutom sex gånger längre tid för en sann nyhet att nå ut till 1500 personer jämfört med en falsk. Varför? Jo, forskare tror att det beror på att falska nyheter ofta är mer överraskande än de sanna och dessutom spelar an på starka känslor hos oss. Vi människor vill gärna tro att vi är logiska och fattar medvetna och rationella beslut men forskning visar att en stor andel av våra beslut baseras på våra emotionella upplevelser. Detta skrev nobelpristagaren och psykologen Daniel Kahneman om i sin bok ”Thinking fast and slow”.

– Det här bekräftas tydligt i vår bransch. De emotionellt mest tydliga varumärkena har blivit rakt av oemotståndliga och är därför mer framgångsrika än de som svajar på det emotionella behovsläget.
Sonja von Lochow, Medieanalytiker på Kantar Sifo

Vi behöver alltså ha lite koll på våra känsloliv när vi nås av nyheter och information. En bra start är att vara medveten om att vi tar till oss och sprider information som bekräftar och stärker den bild vi redan har. På samma sätt väljer vi också att ignorera eller helt enkelt inte tro på motsatsen.

– Om vi inte vill bidra till spridningen av falska nyheter är det viktigt att bromsa innan vi agerar på våra känslor.
Sonja von Lochow, Kantar Sifo

Var kommer alla fejkade nyheter ifrån?

De falska nyheterna kommer från många olika håll och når oss oftast genom texter, bilder, filmer eller muntligt. Man kan lätt få uppfattningen om att källorna är väldigt många men faktum är att ursprungskällorna till osanna nyheter i själva verket är ganska få. Det är istället spridningen som gör att de får räckvidd. Man har kunnat identifiera fem olika typer av källor som sprider falska nyheter på nätet:

  1. Bedragare
    Bedragare är oftast ute efter dina uppgifter för att kunna lura dig på pengar eller installera program som kommer åt känslig information i din dator. Det sker exempelvis genom olika tävlingar eller tester på nätet.
  2. Vanliga människor
    Folk ägnar sig fortfarande åt sådant som vi gjort i alla tider, det vill säga hitta på osanningar, skämta, sprida rykten och missförstå. Ibland med flit, ibland omedvetet.
  3. Satiriker
    Satiriker ser ofta upprörda känslor som en typ av konstform och det kan vara svårt att förstå ironin och sanningshalten om man inte har koll på källan.
  4. Viralsajter
    Viralsajter lever på klick och vinner därför mycket på att krydda nyheter så de lockar till läsning. Resultatet blir ofta sensationella och starka budskap. I USA finns flera helt igenom fejkade viralsajter.
  5. Åsiktsmakare
    Åsiktsmakare sprider falska påståenden i hopp om att bidra till förändring i samhället. Om informationen stämmer eller inte spelar alltså ingen roll så länge det underbygger åsikterna.

Falsk information och valet 2018

Information som förvrids och inte är sann är förstås alltid ett problem, men under valår intensifieras det lite extra. Enligt Internetstiftelsen i Sveriges senaste rapport Svenskarna och internet – valspecial 2018 kommer fler än någonsin att ta del av politisk information inför riksdagsvalet via internet. Särskilt förstagångsväljarna värderar webbsidor som en av de viktigaste informationskällorna inför valet. De värderar även sociala medier mycket högre än övriga väljare. Hur står det då till med källkritiken bland oss svenskar? Rapporten visar att förtroendet minskar för information på nätet.

  • 40 procent anser att ”det mesta” på internet är pålitligt, jämfört med 44 procent 2017.
  • Varannan person anger att de kan bedöma om information på internet är sann eller falsk.
  • Yngre är mer skeptiska än äldre till information på internet. De anser även att de är bättre på att bedöma sanningshalten i information.

Tips på hur du källgranskar nyheter och information

Hur vet man då vad som är sant, delvis sant eller rent hittepå? Och hur tar man som individ ansvar för att inte bidra till, skapa eller sprida felaktiga nyheter? Svaret heter källkritik. Källkritik kan ta lite tid i anspråk, men särskilt svårt är det egentligen inte. Idag finns det en hel del sätt att kolla upp informationens ursprung på. Superbra för alla som vill bli en mer pålitlig källa till information, både för sina vänner och i sin yrkesroll.

Tänk på det här innan du delar information på nätet:

  1. Läs hela texten
  2. Leta reda på och gå till ursprungskällan
  3. Kolla upp personen, tiden, bilden, platsen bakom texten (finns de?)
  4. Kolla andra nyheter från samma sajt (trovärdig, satir eller vinklad?)
  5. Läs vad andra medier har skrivit om samma sak
  6. Kolla kommentarerna

Så källgranskar du olika format:

Sanningar på nätet

Undrar du vad som är sant och falskt och på nätet? Några nyhetssajter har gjort särskilda satsningar för att faktagranska påståenden inom samhällsdebatten och de offentliga samtalen i Sverige. Kolla in Viralgranskaren och Faktiskt som faktagranskar information som florerar på nätet.

Fler värdefulla tips för dig som vill läsa mer

Internetstiftelsen i Sverige har skapat en finfin och läsvärd guide för källkritik på internet.

Och kom ihåg:

  • bara för att du nås av en nyhet flera gånger från olika håll betyder det inte att den är sann.
  • falskheten ligger inte i hur sant påståendet är – den faktabärande delen kan vara sann men ha tagits ur sin kontext eller förvridits.

Lästips!

Många bra punktlistor i den här artikeln, men hur skriver man dem korrekt? Bli proffs på punktlistor.