Agil metodik och agila arbetssätt.

Med ett agilt arbetssätt i ditt contentteam ökar förutsättningarna för er att arbeta mer flexibelt och effektivt. Det bidrar också till ett mer öppet och inkluderande klimat där varje teammedlem spelar en nyckelroll i arbetet med leveranserna. Samtidigt stärks gemenskapen då det gemensamma målet är tydligt definierat. I den här artikeln går vi igenom agil metodik från grunden, vilka fördelarna med ett agilt arbetssätt är och vilka roller som bör ingå i ditt agila team. Vi bjuder också på en agil ordlista ifall att du behöver färska upp minnet.

Läs också: Agilt arbete i contentteamet – så kommer ni igång

Agile kommer från engelskan och betyder lättrörlig. Den agila metodiken handlar i grund och botten om just det – att organisationer ska arbeta flexibelt för att enkelt kunna ställa om, hantera förändringar och minimera risker i en föränderlig värld. Inom agil metodik utgår man nämligen från tesen att framtiden är oviss, och att det enda vi kan vara säkra på är att inget blir som vi tänkt oss.

Agil metodik som filosofi härstammar från systemutvecklingen. I Agila manifestet finns de agila grundvärderingarna formulerade:

• Individer och interaktioner framför processer och verktyg.
• Fungerande programvara framför omfattande dokumentation.
• Kundsamarbete framför kontraktsförhandling.
• Anpassning till förändring framför att följa en plan.

Metoderna inom agil metodik är många, exempelvis Scrum och Kanban. Men man kan, lite förenklat, säga att den gemensamma nämnaren är att de alla syftar till att öka kommunikationen internt inom organisationen och flytta beslutsfattandet från lednings- till teamnivå. De agila metoderna ska också göra arbetet mer inkluderande och kreativt, och möjliggöra för förändringar i grundidén under hela processen – från planering till leverans.

Agila arbetssätt har många fördelar. En av dem är att produkternas ägarskap flyttas ner i de agila teamen. Det gör att flaskhalsarna, som normalt kan göra projekt trögflytande och svåra att få igenom, minimeras. Produkternas syfte och kundnytta blir också tydligare för teamen som jobbar med dem. Det i sin tur leder till större fokus på att gemensamt leverera en så bra slutprodukt som möjligt, och mer effektiva processer under projektets gång.

En annan fördel med agila arbetssätt handlar om processerna inom teamet. Agila team jobbar i korta, iterativa cykler för att kontinuerligt bocka av delleveranser i ett projekt. Det gör det lättare att utvärdera det arbete man gör för att se om man är på väg åt rätt håll – eller om man behöver skruva på leveransen. Insikterna man samlar på sig under processen skapar bättre förutsättningar för kreativa lösningar på komplexa problem, och att gemensamt stäva mot ett tydligt mål skapar en inkluderande miljö där teammedlemmarna kan utvecklas tillsammans. Fördelarna med agila arbetssätt är alltså inte bara bättre produkter och nöjdare kunder – det resulterar också i nöjdare och mer engagerade medarbetare.

Agila team kan se olika ut, men det finns några ramar man för enkelhetens skull kan följa. För det första bör ett agilt team inte bestå av mer än 5–7 personer. Det för att hålla processerna så effektiva som möjligt. För det andra bör agila team bestå av olika kompetenser. Det för att kunna ta ägarskap över projektet och inte fastna i flaskhalsar. I ett agilt contentteam kan rollfördelningen till exempel se ut så här:

Produktägare – En produktägare är ansvarig för att optimera värdet av teamet och den produkt de levererar. Den rollen tas ofta av personen med ansvar för contentteamet. Produktägaren ansvarar för teamets backlog, visionen för produkten och har mandat att fatta beslut kopplat till affären.

Scrum master – En scrum master agerar supporter för teamet. Hen är ansvarig för arbetsprocesser och för att optimera arbetsflödet inom teamet. Scrum mastern planerar sprintarna och tar ledarrollen i möten för att se till att de är strukturerade och effektiva.

Teammedlemmar – Övriga teammedlemmar består med fördel av olika kompetenser, exempelvis social media managers, copywriters och content managers, och arbetar självorganiserat. De arbetar tillsammans med produktägaren för att förstå värdet av produkten för kunderna. Tillsammans ansvarar teamet för leveranser och att lösa prioriterade problem.

Tycker du att vi har slängt oss med begrepp som känns obekanta? Eller behöver du bara färska upp minnet lite? Här kommer en vår agila ordlista som du kan plocka fram när helst du behöver den.

Agil – Begrepp från engelskans agile som betyder lättrörlig eller flexibel.

Agil metodik – Den övergripande teorin om att organisationer blir bättre när de anpassar sig efter omvärlden och förändras.

Agila metoder – De metoder och arbetssätt man tar till för att uppnå en agil organisation. Exempelvis Scrum eller Kanban.

Backlog refinement – En ceremoni där teamet tittar på backlogen för att definiera och prioritera arbetsuppgifter.

Ceremoni – Ett samlingsbegrepp för de olika möten som ingår i de agila metoderna.

Iterativt arbete – Ett arbetssätt som innebär att arbeta i cykler och ständigt utvärdera och omarbeta produkten till man uppnått önskat slutresultat.

Kanban – En agil metod med rötter från Japan som innefattar att arbeta med storyboards. Används som verktyg för att visualisera arbetsuppgifterna i kolumner som att göra, pågående och klart.

Retro – En ceremoni där teamet samlas och utvärderar en genomförd sprint.

Scrum – En metod och agilt ramverk med verktyg för att hjälpa team att arbeta i iterativa cykler.

Sprint – En etapp eller period av det agila arbetet där ett visst antal uppgifter på backlogen ska levereras.

Sprintplanering – En ceremoni där teamet samlas och planerar kommande sprint genom att plocka ut prioriterade uppgifter från backlogen.

Standup – En ceremoni där teamet samlas för att stämma av hur arbetet i sprinten går.

Storyboard – En planerings-/arbetstavla som visualiserar de uppgifter man arbetar med.

Storypoint – Ett planeringskort med en tydligt definierad uppgift som sedan sätts ut på storyboarden.