Ta bättre bilder – tips och trix.

Ljuset är som själva själen i ett fotografi. Det sätter tonen och skapar känslan som du vill förmedla. För att beskriva ljusets karaktär och hur du kan använda dig av det, kan vi dela in det i två typer – hårt och mjukt.

Hårt ljus kan du uppfatta en solig molnfri dag. Det är ett riktat ljus som skapar tydliga skuggor med skarpa kanter. Hårt ljus passar bra om du vill betona något i bilden, skapa en dramatisk eller kontrastrik bild.

Mjukt ljus kan du uppfatta en molnfylld dag. Då är övergången mellan mörka och ljusa områden mer diffus utan skarpa kontraster. Det mjuka naturliga ljuset passar väldigt bra för porträttbilder, det mjukar upp ansiktet, belyser jämt och ger inga hårda linjer.

Att ta tillvara på det naturliga ljuset är en konst i sig. Det man kan tänka på är vilken typ av bild man vill fotografera, vilken känsla man vill fånga och i vilket sammanhang bilden ska vara. Att fotografera med naturligt ljus kräver att du spanar upp mot himlen och kanske även har tålamodet att vänta in det ljus du söker.

Har du solen i ryggen och motivet framför dig så får du en jämn belysning av motivet som du kan se i bilden med stenformationen. Du blir av med skuggor och färger och konturer blir tydliga. Risken är dock att bilden blir tråkig och uppfattas som platt. För porträtt som ska vara representativa och tydliga passar det perfekt.

Bilden med trappan definieras av det skarpa sidoljuset som kastar skuggor som är mer eller mindre långa och som ger bilden en fin övergång från mörkt till ljust. Det ger liv åt bilden och framhäver både färg och form. Vill du skapa ett effektfullt porträtt med karaktär ger ett sidoljus en dramatisk känsla.

Fotograferar du mot solen kan du få en drömsk känsla där du kan framhäva detaljer som trådarna i ett spindelnät eller konturen av en kropp som avtecknas mot solen. Här gäller det att leka och hitta rätt vinkel för att få rätt effekt.

Ett klassiskt knep är att använda sig av ljuset från ett fönster. Det ger ett mjukt jämnt ljus som passar perfekt vid porträtt. För att få olika effekter kan du testa dig fram med att använda ljuset från sidan eller framifrån som beskrivet innan, vilket skapar helt olika känslor.

Genom att ta hänsyn till linjer och mönster kan du komponera din bild bättre. Det handlar om att skapa en balans eller symmetri i bilden, där element pratar med varandra och tillsammans skapar en helhet. Lite som ett tapetmönster. Man kan säga att det är själva kartan i bilden som guidar betraktarens blick. Till din hjälp finns här några knep att ta till och regler att utgå ifrån.

Genom att dela in bilden du ska fotografera i tre lika stora områden vertikalt och horisontellt, kan du välja att placera ditt objekt i tredjedelen till vänster eller till höger i övre eller undre delen av bildytan. Det som händer då att du då skapar mer yta i bilden och får en intressantare komposition med ett objekt som inte är centrerat. Det kallas för det gyllene snittet.

Har du en vertikal linje, som en vattenlinje eller marklinje, kan du välja att lyfta eller sänka vinkeln, för att undvika att centrera linjen. På samma sätt kan du välja att placera ditt huvudobjekt till vänster istället för att centrera objektet, på så sätt får omgivningen mer plats vilket ger din bild ett större djup.

Mönster är bra för att skapa linjer och fånga betraktarens öga in i bilden. Det gäller att skapa balans och vara uppmärksam på linjer, former och mönster som finns i bilden. Testa att ändra vinkel eller perspektiv när du fotograferar. Vad lockar ditt öga när du ser dig omkring? Kanske en spegling i ett skyltfönster, en vägg med ett intressant mönster eller byggnader som står på rad som skapar en form.

Vad ska bilden berätta om en person eller ett objekt? Med hjälp av bakgrunden skapar du berättelsen om ditt fotoobjekt och framhäver personligheten. Ska du fotografera en konstnär kan en stökig målarsstudio i bakgrunden ge karaktär och skapa ett mer dynamiskt porträtt. Är det ett medarbetarporträtt för ett företag kanske personen istället framhävs bäst mot en ljus bakgrund med diffusa linjer och diskreta former.

Att framhäva hjälten, objektet eller en person, är det viktiga. Ta bort det som stör och stökar till och som inte bidrar till bildens berättelse. En vanlig vit vägg rätt upp och ner som bakgrund kan vara lite tråkigt. Leta istället efter former och linjer som fångar betraktaren eller skapar harmoni. Ett hörn i rummet, en vit gardin som skapar diffusa linjer eller en kreativ tavelvägg. Se dig omkring, vad gör rummet intressant? Vilken bakgrund lyfter din berättelse?

Genom att bara höja eller sänka kameran så öppnar sig helt nya möjligheter. Det kan förstärka bildens budskap och hjälpa till att skapa luft mellan olika former och därmed förbättra kompositionen i bilden.

Symbolvärden för olika perspektiv är också bra att känna till. Som grodperspektiv, där du fotar underifrån, vilket klassiskt sätt symboliserar makt och pondus. Eller fågelperspektiv där vinkeln är ovanifrån, vilket uppfattas som mer undergivet och mjukt. Här kan man laborera fritt för att se vilken vinkel och perspektiv som passar din berättelse.

I slutändan bottnar allt i berättelsen. Berättelsen är bildens kärna där du som fotograf bestämmer vem, vad och varför. Vad är syftet med bilden? Vad vill du att betraktaren ska se? Vilken känsla vill du förmedla?

När du har klurat på det, kanske du redan ser bilden framför dig som du vill ta. Då är det bara att sätta igång. Våga gärna testa olika idéer och vinklar för att se vad som blir bäst. Att fotografera en riktigt bra bild kan ibland innebära att man ligger raklång på marken eller sjunger “Här kommer Pippi Långstrump”. Som fotograf är det du som sätter tonen och som styr över stämningen i bilden. Något så knasigt som att sjunga Pippi-sången kan vara nyckeln till att fånga ett genuint leende och få med glimten i ögat.

Med dessa små tips i bakhuvudet hoppas jag att du tar dig an kameran som en vän och vågar leka lite. När du väl fångat det magiska ögonblicket, när ljuset faller rätt och känslan du vill åt infinner sig, så är det väl värt insatsen.