Få koll på falska nyheter.

Gemensamt för falska nyheter är att de sprids i syfte att vilseleda mottagaren, oftast med ekonomiska eller politiska motiv. De kan uppstå på flera sätt och se väldigt olika ut. Enligt Magnus Aabech, nyhetsutvecklare på norska nyhetsbyrån NTB finns det sju olika typer av falska nyheter:

1. Satirtexter eller parodier
   Satirer eller parodier är främst skapade i underhållningssyfte, men det är inte ovanligt att det sker missförstånd och läsare tar den här typen av texter för sanning och sprider vidare.
2. Falska kopplingar
   Falska kopplingar sker ofta och innebär att bilder och rubriker tas ur sitt sammanhang och påstås visa andra saker än sitt ursprungliga.
3. Vilseledande innehåll
   Specifikt innehåll kan skapas i syfte att skada enskilda personer eller rikta uppmärksamhet dit man vill.
4. Falskt sammanhang
   Sant innehåll kan delas och uppmärksammas i ett annat sammanhang än sitt ursprungliga och på så sätt lätt missuppfattas.
5. Utnyttjade källor
   Att använda sig av trovärdiga källor som påstås säga saker de aldrig har sagt är ett effektivt sätt att skapa trovärdighet för falska nyheter och misskreditera samma, hittills trovärdiga medier.
6. Manipulerat innehåll
   Sant innehåll kan enkelt ändras och förvridas till något annat för att vilseleda läsaren.
7. Fabricerat innehåll
   Innehåll som är fabricerat är helt påhittat i syfte att skapa oreda, väcka oro, ilska eller rädsla.

Källa: TT Nyhetsbyrån

Fejkade nyheter är egentligen inget nytt fenomen, däremot kan de idag spridas i raketfart. Visste du till exempel att en fejkad nyhet har 70 % större sannolikhet att delas på Twitter än en som är sann? Det tar dessutom sex gånger längre tid för en sann nyhet att nå ut till 1500 personer jämfört med en falsk. Varför? Jo, forskare tror att det beror på att falska nyheter ofta är mer överraskande än de sanna och dessutom spelar an på starka känslor hos oss. Vi människor vill gärna tro att vi är logiska och fattar medvetna och rationella beslut men forskning visar att en stor andel av våra beslut baseras på våra emotionella upplevelser. Detta skrev nobelpristagaren och psykologen Daniel Kahneman om i sin bok ”Thinking fast and slow”.

– Det här bekräftas tydligt i vår bransch. De emotionellt mest tydliga varumärkena har blivit rakt av oemotståndliga och är därför mer framgångsrika än de som svajar på det emotionella behovsläget, säger Sonja von Lochow, mediaanalytiker på Kantar Sifo.

Vi behöver alltså ha lite koll på våra känsloliv när vi nås av nyheter och information. En bra start är att vara medveten om att vi tar till oss och sprider information som bekräftar och stärker den bild vi redan har. På samma sätt väljer vi också att ignorera eller helt enkelt inte tro på motsatsen.

De falska nyheterna kommer från många olika håll och når oss oftast genom texter, bilder, filmer eller muntligt. Man kan lätt få uppfattningen om att källorna är väldigt många men faktum är att ursprungskällorna till osanna nyheter i själva verket är ganska få. Det är istället spridningen som gör att de får räckvidd. Man har kunnat identifiera fem olika typer av källor som sprider falska nyheter på nätet:

1. Bedragare
   Bedragare är oftast ute efter dina uppgifter för att kunna lura dig på pengar eller installera program som kommer åt känslig information i din dator. Det sker exempelvis genom olika tävlingar eller tester på nätet.
2. Vanliga människor
   Folk ägnar sig fortfarande åt sådant som vi gjort i alla tider, det vill säga hitta på osanningar, skämta, sprida rykten och missförstå. Ibland med flit, ibland omedvetet.
3. Satiriker
   Satiriker ser ofta upprörda känslor som en typ av konstform och det kan vara svårt att förstå ironin och sanningshalten om man inte har koll på källan.
4. Viralsajter
   Viralsajter lever på klick och vinner därför mycket på att krydda nyheter så de lockar till läsning. Resultatet blir ofta sensationella och starka budskap. I USA finns flera helt igenom fejkade viralsajter.
5. Åsiktsmakare
   Åsiktsmakare sprider falska påståenden i hopp om att bidra till förändring i samhället. Om informationen stämmer eller inte spelar alltså ingen roll så länge det underbygger åsikterna.

Hur vet man då vad som är sant, delvis sant eller rent hittepå? Och hur tar man som individ ansvar för att inte bidra till, skapa eller sprida felaktiga nyheter? Svaret heter källkritik. Källkritik kan ta lite tid i anspråk, men särskilt svårt är det egentligen inte. Idag finns det en hel del sätt att kolla upp informationens ursprung på. Superbra för alla som vill bli en mer pålitlig källa till information, både för sina vänner och i sin yrkesroll.

1. Läs hela texten
2. Leta reda på och gå till ursprungskällan
3. Kolla upp personen, tiden, bilden, platsen bakom texten (finns de?)
4. Kolla andra nyheter från samma sajt (trovärdig, satir eller vinklad?)
5. Läs vad andra medier har skrivit om samma sak
6. Kolla kommentarerna

• Bilder: Google Bilder och TinEye
• Videoklipp: YouTube Dataviewer från Amnesty International
• Förändringar på en webbplats: Internet Archive
• Ägare av webbplats: Internetstiftelsen, WHOIS och Domainstats

Internetstiftelsen i Sverige har skapat en finfin och läsvärd guide för källkritik på internet.

Och kom ihåg:

• bara för att du nås av en nyhet flera gånger från olika håll betyder det inte att den är sann.
• falskheten ligger inte i hur sant påståendet är – den faktabärande delen kan vara sann men ha tagits ur sin kontext eller förvridits.

Var medveten och ansvarsfull i vad du delar vidare. Med hjälp av källkritik kommer vi långt!