Vi som jobbar med webbkommunikation måste ha stenkoll på vilka regler som gäller för publicering i digitala kanaler. Vad måste man tänka på när man lägger upp en bild på nätet eller anordnar en tävling på Facebook?

För att putsa upp kunskaperna fick vi en grandios överblick i webbjuridik och marknadsrätt av advokat Sandra Hanson från Marlaw – en passande pusselbit i vår konstanta kompetensutveckling. Sandra gav många exempel på viktiga saker vi behöver ha koll på. Här är några:

Ansvar på Facebook

Har du som ”systemansvarig för en digital kanal” grubblat över ”ansvarsfrågor för elektroniska anslagstavlor”? Nähäpp. I praktiken betyder det att den som administrerar en sida på Facebook eller Instagram är ytterst ansvarig för att innehållet är lagligt. Till exempel, om någon annan publicerar upphovsrättskyddat material utan tillstånd i din kanal är du enligt lag skyldig att ta bort det inom rimlig tid. Du har alltså ett personligt straffansvar. Du ska också bevaka att det inte finns några kränkande personuppgifter i dina kanaler.

Sant och relevant i digital kanal

Marknadsföring är budskap med kommersiellt innehåll och ett kommersiellt syfte – avsättningsfrämjande åtgärder. Då är lagkraven tydliga: förutom det förhoppningsvis självklara att allt du säger ska vara sant, måste all relevant information vara med, annars kan marknadsföringen ses som vilseledande.

– Det kan vara en utmaning där utrymmet är tajt, som i banners och förmånserbjudanden, men mottagaren måste alltid kunna skapa sig en rimlig uppfattning om erbjudandets begränsningar eller värde, förklarar Sandra.

Samma sak gäller för tävlingar på nätet: all relevant information måste finnas med. Hur länge pågår tävlingen? Vad behöver jag göra för att vinna? Vilka villkor gäller? Är det en jury som avgör?

Gilla och dela-tävlingar

Ofta kan man se företagssidor på Facebook som kräver att du måste dela en post eller tagga en vän för att delta i en tävling. Det är inte tillåtet enligt marknadsföringslagen. Om ett företag kräver en motprestation för att du ska få någonting i retur har de skapat en morot för spridning av innehållet och gör sig skyldiga till bristande reklamidentifiering.

Annons vs redaktionellt material

För några år sedan publicerade en dagstidning en bild på förstasidan av Globen i brand tillsammans med rubriken ”Jorden blir aldrig mer sig lik”. Klart som korvspad att det var reklam för ett TV-spel? Nej, det tyckte inte Marknadsdomstolen och fällde tidningen för otillbörlig marknadsföring.

– Marknadsföring får inte vara för lik redaktionellt material. Det räcker inte heller att skriva ”Detta är en annons” med myrtext i ett hörn. Om inte reklamen tydligt går att urskilja kan den vara vilseledande för mottagaren, berättar Sandra.

Kommersiella kompisar? Ge er tillkänna.

Det samarbetas friskt mellan bloggare och företag för att sprida varor och tjänster. Sandra påminner om att parternas kommersiella samband behöver redovisas tydligt.

– Vill man vara säker på att göra rätt anser Konsumentverket att bloggaren måste visa att det är ett samarbete genom att skriva ”detta är en annons” i inlägget. Hänvisningstrafik i form av andra webbsidor och bloggar som länkar till dig behöver också vara tydligt markerad när besökare klickar på länkar.

Snårigt? En bra hjälplian i marknadsföringsdjungeln är Konsumentverkets guide: Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier.

Den gyllene upphovsrätten

Upphovsrätten är ett skydd som kommer till automatiskt när ett litterärt eller konstnärligt verk skapas, med en uppdelning mellan ekonomisk och ideell rätt. Om du fotar i jobbet får företaget den ekonomiska rätten, medan den ideella/konstnärliga rätten är din som upphovsperson.

– Kom ihåg att bara för att du överlåter ett exemplar av ett verk (t.ex. ett foto) till någon annan, så övergår inte upphovsrätten automatiskt. Inte heller får den med ekonomisk upphovsrätt till ett verk överlåta rätten till någon annan om ni inte har avtalat om något annat, säger Sandra.

Kom överens om vad som gäller

När du publicerar material på nätet i form av bilder och länkar behöver det finnas en överenskommelse med upphovsrättsinnehavaren om vad som överlåts och i vilket syfte.

– Om ditt företag till exempel lånar ut sitt konto på Instagram till en gästanvändare, upprätta ett avtal på förhand för att vara överens om vad som gäller, tipsar Sandra.

Gör upphovsrätt – länka inte fel

Det är lätt att ta för givet att allt är gratis på Internets innehållsbuffé. Men upphovsrätten gör att vi inte får länka hur som helst, till exempel förbi låsta sidor. Som exempel tog Sandra upp ett fall med en privatperson som spred TV-kanalens CMORE:s innehåll vidare på sin privata webbplats och blev bötfälld ända upp i Högsta domstolen.

Dataskyddsförordningen gör samtycke ännu viktigare

I maj 2018 ersätts svenska personuppgiftslagen, PUL, av en gemensam dataskyddsförordning för alla EU-länder med regler för bland annat hur personuppgifter ska behandlas. Syftet är att ge individer starkare integritetsskydd på nätet och göra det enklare att få bort uppgifter om sig själv. Nyckelordet här är samtycke till publicering.

– Om företag och organisationer inte håller sig inom lagen kan Datainspektionen straffa med dyra sanktionsavgifter, flaggar Sandra.

Med famnen full av den stora exempelbukett som Sandra presenterade har det åtminstone i teorin blivit lättare att göra rätt på internet. Tack för en upplysande eftermiddag, advokaten.